Våld mot kvinnor kan 
se ut på många sätt

Att misstänka eller veta att någon du bryr dig om lever med våld kan kännas svårt. Det viktigaste du kan göra är att visa omtanke och våga fråga. Berätta att du finns där, lyssna utan att döma och respektera om din vän inte är redo att prata. Du kan också erbjuda praktisk hjälp, till exempel att följa med till en myndighet eller att söka kontakt med en kvinnojour. Du behöver inte ha alla svar – det räcker långt att finnas kvar som stöd.

Våldet följer ofta ett mönster som brukar kallas för våldets cykel:

1. Uppbyggnadsfasen – spänningar växer, små konflikter uppstår och den utsatta känner oro.
   
2. Våldsfasen – den våldsamma handlingen sker, till exempel fysiskt eller psykiskt våld.
   
3. Försoningsfasen – förövaren kan be om ursäkt, lova förändring eller visa extra omtanke.
   
4. Lugna fasen – en period av relativt lugn, som ofta följs av att spänningarna börjar byggas upp igen.
   

Det här mönstret gör att det kan vara svårt att lämna relationen, eftersom hoppet om förändring blandas med rädsla och osäkerhet. Det är viktigt att veta att ansvaret alltid ligger hos den som utövar våldet – aldrig hos den som blir utsatt.

Du har rätt till skydd och stöd. Socialtjänsten är skyldig att ge hjälp till den som utsätts för våld i nära relation, och det kan handla om skyddat boende, ekonomiskt bistånd eller annat praktiskt stöd. Även dina barn har rätt till trygghet och kan få eget stöd, både praktiskt och genom samtal. Du kan vända dig direkt till socialtjänsten, kvinnojouren eller polisen om du behöver akut hjälp. Du ska aldrig behöva stanna kvar i en våldsam relation av rädsla för att inte få skydd.

Barn som lever i hem där det förekommer våld är alltid brottsoffer, även om de själva inte blir slagna. Att bevittna våld är skadligt och kan ge både psykiska och fysiska konsekvenser. Barn har rätt till skydd, trygghet och stöd. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att agera när barn far illa, och det finns möjlighet till samtalsstöd, skyddat boende och andra insatser. Om du misstänker att ett barn lever med våld är det viktigt att du söker hjälp – för barnets bästa.

Många kvinnor säger att de inte tror att barnen vet något om det våld som sker i hemmet eftersom det kanske sker då barnen är i ett annat rum eller sover. Barn vet mycket mer än vad en kan tro. Den stämning som blir i hemmet när någon utövar våld känner de av. Det tysta, psykiska våldet i form av kontroll, blickar eller tonen på rösten uppfattar barn i alla åldrar. Om ingen pratar om vad det är som händer och hjälper barnen att sätta ord på de känslor de får finns risk att barnen tror att de själva är ansvariga för det som händer. Barn som utsätts för att bevittna våld mot en närstående har själva stort behov av att få prata om sin situation. På Kvinnojouren Olivia har vi personal som är utbildade i att ha samtal med barn om våld.