Våld mot kvinnor kan se ut på många sätt
Mäns våld mot kvinnor innefattar varje handling riktad mot kvinnor eller tjejer som resulterar i psykisk, fysisk, sexuell, ekonomisk eller materiell skada eller lidande. Våldet drabbar kvinnor oavsett religion, klass, etnicitet, ålder, funktionsvariation och sexualitet.
Våldet kan bestå av hot, tvång, trakasserier och/eller handlingar som gör att kvinnan agerar mot sin vilja eller avstår från att göra det hon vill.
Våldet trappas ofta upp långsamt, den våldsutsatta tvingas att tänja på sina egna gränser på så vis kan våldsutövaren få makt över henne. När den våldsutsatta är mitt i relationen kan det vara svårt att själv se våldet, det onormala blir normalt. Det är vanligt att den våldsutsatta förminskar våldet.
Att leva med en partner som utsätter en för våld är farligt för ens hälsa. Symptom likt utmattning, depression, sömnsvårigheter eller fysiska smärtor i kroppen är vanliga konsekvenser av att ha varit utsatt för våld. Att avsluta en relation där man blir utsatt för våld kan i vissa fall kännas omöjligt. Rädsla, psykisk och fysisk utmattning gör att man inte orkar ta sig ur förhållandet.
Fakta & råd – Styrka genom kunskap
Vanliga frågor
-
Vad kan jag göra om jag är orolig för att en vän är utsatt för våld?
Att misstänka eller veta att någon du bryr dig om lever med våld kan kännas svårt. Det viktigaste du kan göra är att visa omtanke och våga fråga. Berätta att du finns där, lyssna utan att döma och respektera om din vän inte är redo att prata. Du kan också erbjuda praktisk hjälp, till exempel att följa med till en myndighet eller att söka kontakt med en kvinnojour. Du behöver inte ha alla svar – det räcker långt att finnas kvar som stöd.
-
Vilka är våldets faser?
Våldet följer ofta ett mönster som brukar kallas för våldets cykel:
- Uppbyggnadsfasen – spänningar växer, små konflikter uppstår och den utsatta känner oro.
- Våldsfasen – den våldsamma handlingen sker, till exempel fysiskt eller psykiskt våld.
- Försoningsfasen – förövaren kan be om ursäkt, lova förändring eller visa extra omtanke.
- Lugna fasen – en period av relativt lugn, som ofta följs av att spänningarna börjar byggas upp igen.
Det här mönstret gör att det kan vara svårt att lämna relationen, eftersom hoppet om förändring blandas med rädsla och osäkerhet. Det är viktigt att veta att ansvaret alltid ligger hos den som utövar våldet – aldrig hos den som blir utsatt.
- Uppbyggnadsfasen – spänningar växer, små konflikter uppstår och den utsatta känner oro.
-
Vilket skydd har jag och mina barn rätt till om vi lämnar en hotfull och våldsam man?
Du har rätt till skydd och stöd. Socialtjänsten är skyldig att ge hjälp till den som utsätts för våld i nära relation, och det kan handla om skyddat boende, ekonomiskt bistånd eller annat praktiskt stöd. Även dina barn har rätt till trygghet och kan få eget stöd, både praktiskt och genom samtal. Du kan vända dig direkt till socialtjänsten, kvinnojouren eller polisen om du behöver akut hjälp. Du ska aldrig behöva stanna kvar i en våldsam relation av rädsla för att inte få skydd.
-
Vad gäller för barn som bor ihop med någon som är våldsam?
Barn som lever i hem där det förekommer våld är alltid brottsoffer, även om de själva inte blir slagna. Att bevittna våld är skadligt och kan ge både psykiska och fysiska konsekvenser. Barn har rätt till skydd, trygghet och stöd. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att agera när barn far illa, och det finns möjlighet till samtalsstöd, skyddat boende och andra insatser. Om du misstänker att ett barn lever med våld är det viktigt att du söker hjälp – för barnets bästa.
Många kvinnor säger att de inte tror att barnen vet något om det våld som sker i hemmet eftersom det kanske sker då barnen är i ett annat rum eller sover. Barn vet mycket mer än vad en kan tro. Den stämning som blir i hemmet när någon utövar våld känner de av. Det tysta, psykiska våldet i form av kontroll, blickar eller tonen på rösten uppfattar barn i alla åldrar. Om ingen pratar om vad det är som händer och hjälper barnen att sätta ord på de känslor de får finns risk att barnen tror att de själva är ansvariga för det som händer. Barn som utsätts för att bevittna våld mot en närstående har själva stort behov av att få prata om sin situation. På Kvinnojouren Olivia har vi personal som är utbildade i att ha samtal med barn om våld.
Är du utsatt för våld eller hot?
Behöver du hjälp eller råd finns vi alltid här för dig!
Vår tjejjour fokuserar på tjejer och yngre kvinnor som behöver hjälp och stöd med sitt mående eller är utsatta för hot och våld.
Hit vänder du dig om du är kvinna och är utsatt för någon typ av våld. Vi hjälper även kvinnor med barn.
Tantjouren inriktar sig på äldre kvinnor som utsätts för våld och utbildar personal på bland annat äldreboenden.
Kontakta oss på Olivia – du kan alltid vara anonym!
Behöver du hjälp eller funderar på något, tveka inte att kontakta oss, det är kostnadsfritt och du kan vara anonym om du vill.
Är situationen akut? Ring Sveriges nödnummer: 112
Telefonnummer: 0322-137 65
Vi svarar i telefon vardagar mellan 08.00 och 16.30. Om vi inte svarar när du ringer kan det bero på att vi sitter i samtal, ring gärna igen. Vi ringer inte upp missade samtal.
E-post:
Kvinnojouren/Tantjouren:
olivia.alingsas@roks.se
Tjejjouren:
tjejjourenolivia@gmail.com
Vi läser alla mail och återkopplar senast kommande vardag.
Chatta med tjejjouren!
Chatten har öppet ca en gång i månaden. Följ oss på sociala medier för att se våra öppettider.